Mellandagsrea.

Av far fick jag bl.a. två tröjor i julklapp, idag var vi och bytte den ena. Istället för en trist tröja fick jag en bedårande blus och en kaxig kavaj! Mer än halva prisets rea, H&M. Vi var även på den lokala butiken Franzéns i Krylbo, där jag ville ha fodrade leggings. Tyvärr fanns de bara i storlek medium, men jag fick ett par andea leggings som verkade varma, och en sport-bh.

Ps! Bifogar även en kattbild för er skull!

Hej govänner! Igår träffades Tobias, Masja och jag hemma hos Linda och Tim och deras bebis. Himla gemytligt med både lussekatter och hemkörningspizza! Snattertrutarna gick i ett och i ett, mycket att avhandla.
Jag har på mig en countryrutig tunika från ellos, grå kofta från Å+, Åhléns, svarta tajts och glitterstrumpor från H&M. Tycker hag ser ut som en som lyssnar på Ryan Adams, och det är jag.

Julafton 2012.

Hej! Julafton idag! Först var syskonen, systerdottern och papporna hos min syster på landet, åt gött och umgicks och öppnade paket och lekte med hundarna.
Efter några timmar for bror, far och jag hem till far och öppnade fler paket. Av systern fick jag bl.a. denna hatt från Cellbes, och flera par fina strumpbyxor. Av far och bror fick jag en hel trave böcker med mer, och ett par tröjor jag nog ska byta.
Dagens outfit var trasiga kalasbyxor, svart tajt klänning från Asos Curve och stickad jultröja från Ellos. Hoppas även ni har en fin jul! Puss & kram!

Medicinen.

Har ju glömt att visa er detta! Jag har börjat med en ny medicin, och i broschyren om den fanns denna bild - en smårultig kvinna! I en broschyr från ett läkemedelsföretag! Den typen av företag tar ju alltid per automatik bara med bilder på slanka och väldigt normviktiga människor, oerhört standardiserade, så jag blev riktigt glad när jag såg denna.

Fika!

Tog en fika med Marie idag, på ett trevligt ställe på Kungsgatan. Jag hade svarta kalasbyxor, mörkblå klänning från någon second hand-affär en hel massa år sedan, vinrött diadem från när jag var liten och ett vitt tyll- och pärlhalsband. Jag kanske ser lite sur ut, men vi hade väldigt trevligt!

Kolla in.

Har ni sett Castaluna? Ny butik tror jag, med en hel del fina klädpaltor!

Diabetes.

Veckan tillbragtes på S:t Görans diabetesskola, dagarna i ända. Vi var en liten grupp om fem personer, och hade både gemensamma föreläsningar och individuella samtal med bl.a. dietist och läkare, + ett evigt blodsockertestande. Mycket givande!

En av föreläsningarna hölls av en sjukgymnast, och hon hade en hel del vettiga grejer att säga - t.ex. sa hon att det finns en stämning i samhället att överviktiga personer ses som mindre värda, och liknande. Hon hade även en sund syn på träning och motion, och var trevlig. Och själv diabetiker! Men. Det kommer naturligtvis ett men. Jag frågade hur man motiverar sig att ändra vanor, att jag gillar att sitta stilla och kedjeröka, och faktiskt tycker det är rätt soft att vara tjock, trots att jag vet att min diabetes skulle lindras om jag rökte lite mindre och traskade lite mer. Då sa hon typ att "Jag vet att det här framstår som provocerande, men här på avdelningen har vi gjort många enkäter och INGEN av de överviktiga patienterna har velat vara överviktig" och jag ba "Vill och vill, jag bryr mig inte så mycket - jag har varit bra mycket smalare, och var olyckligare då."
Jag försökte förklara att det inte är min tjockhet som får mig att må dåligt, utan samhällets bemötande av min tjockhet. Jag vet inte om det gick in, för någon av de andra deltagarna började snattra om något annat. Och jag önskar att jag fått fram att deras resultat kanske berodde på att de bara gjort undersökningen på tjockisar med diabetes och i många fall högt blodtryck och andra sjukdomar, och inte friska tjockisar.

Men jag blir så trött när i övrigt vettiga människor inte tycks kunna förstå att man kan ha bra livskvalitet och vara tjock samtidigt. Att de svårigheter jag har i och med min tjockhet oftast inte kommer från tjockheten själv.

För fyra-fem år sedan hade jag en anonym viktminskningsblogg, och fick rätt många kommentarer från främmande människor som berömde mig för varje kilo jag gick ned - men den kärleken var ju villkorad. Jag var duktig som gick ned, och därför värd fina ord. Den bloggen var förknippad med ångest, medan den här mest är förknippad med glädje. Här är jag fin och smart som jag är, för att jag är, medan jag på den förra bara var bra när siffrorna gick nedåt. Lite pro-ana-stämning, på något vis.


Jag tänker försöka röra mig lite mer, tänka på vad jag äter till vardags. MEN INTE FÖR ATT GÅ NED I VIKT! Jag vet av erfarenhet att jag inte blir varken lyckligare eller mer värd om jag gör det, och jag vet att jag duger bra som jag är. Jag struntar i vikten, går jag ned av lite sportaktiviteter så gör jag det, men det är inte det som är målet. Målet är att överleva trots min skit- och pissjukdom, som faktiskt inte är särskilt lätt och som faktiskt gör mig livrädd ibland.

Konsertnatta!

Lördagkvällen tillbringade Sweet Jenny och jag med att se Kvelertak och Refused. Refused har jag inte sett på typ 15 år tror jag, och konserten var så jäkla bra! Jag kommer för alltid vara pubbekär i Dennis Lyxzén!
Jag hade på mig ett svart och tajt litet nummer, med avtagbara fjädrar på höfterna. Från asos curve förstås.

Behålla eller skicka tillbaka?

Fick den här kappan från Asos Curve av far som tidig julklapp. Den sitter lite trångt i största storleken, men alla andra kappor är ju så fula i jämförelse! Jag behöver er hjälp och input! Är den för liten?