torsdag 13 september 2012

BILDKAVALKAD! MASSA LÅTAR! My story.

Eftersom jag inte kan sova kör vi ännu ett inlägg, hurra!

De coola och foxiga tjejerna på http://fatshionistas.se/ har skrivit om sina stilar, och hur de hittade fatshionvärlden så jag härmapar och kör min egen berättelse.

Som liten valp var jag spinkig och tyckte om långkalsonger, raggsockor och mjuka kjolar.
Så här kände jag mig: http://open.spotify.com/track/32glM98eUZbzMfrDdRR3jW


Sexårsåldern.

Fem år, kanske?



På mellanstadiet blev jag tjock och mobbad, mobbad och tjock. Hade manchesterbyxor och den tidens (tidigt 90-tal) trendiga, fluffiga tyghårsnoddar. Försökte gömma mig i mina kläder, och bakom mina djur. Det har jag iofs alltid gjort.
Så här kände jag mig: http://open.spotify.com/track/3Vg5NPPud27FHZJfcHTI0H

Typ 12.


10 år, med världens bästa och mest saknade mor.



I fjortonåråldern bestämda jag mig för att bli lite tuffare, få vänner, sluta vara så förbannat nördig. Det gjorde jag genom att lyssna på punk och dricka starksprit. Numera är jag nykterist och omhuldar mitt nörderi. Att jag önskade mig, och fick, ett mikroskop i 13-årspresent var inte alls töntigt! Jag var en fin och speciell onge, och jag önskar att fler än min familj hade sett det.
Så här kände jag mig: http://open.spotify.com/track/1ytTeSRAU6IRo2itVDwtPv

Julafton 1995, jag var 15 och Lilou var 2.


Sedan gymnasiet, då. Det var nog då jag började spåra ur ordentligt vad gäller klädval, haha. På någon fest hade jag någon form av vitt, lite viktorianskt, nattlinne matchat med nitbälte och rosa solglasögon. Ofta hade jag kortkorta kjolar, gärna mycket färg. Och ALLTID otroligt mycket svart kajal runt ögonen. Indiegoth skulle jag nog kalla stilen nu i efterhand.
Så här kände jag mig: http://open.spotify.com/track/5L3H63sBURBch3bUJ2acIJ

17 år.


Tiden efter gymnasiet var turbulent, med flera försök att plugga och jobba. Det slutade alltid i katastrof. Jag mådde skit och piss, drack för mycket och trodde att jag hade roligt. Hade gått upp ganska mycket och hittade mest svarta kläder, samtidigt som jag vilje dölja mig i svarta kläder, och kände mig svart inuti. Matchade dock med färgglatt smink och 80-talsaccessoarer.
Så här kände jag mig: http://open.spotify.com/track/2fgUyxSJb6ZvTOxRxCJ8RP

Ska snart fylla 22.





När jag var... typ 24? flyttade jag till Stockholm, mycket var knas och kaos men jag började hitta min stil pö om pö.
Så här kände jag mig: http://open.spotify.com/track/2sIlzFaWQBjs2nresGV3Gs


Började bli lite vuxen, 26 kanske?

Provade att vara blondie när jag var 25.

I Oslo, kanske var jag 27?

Jag var nog 28 eller 29.

Flickig rödtott, 27 år gammal.







Nuförtiden skulle jag sammanfatta min stil som dampunk, och ser väl ut som ni har sett på bloggen. Lite så här, typ:










Och så här känner jag: http://open.spotify.com/track/0XeEPlpwETWXcfBg9QuPOo

Ah! Nu orkar jag varken leta fler bilder eller skriva fler ord, så historien slutar här. Kanske kommer en fortsättning en annan dag!

Och ni som är med på bild eller har bebisar som är med på bild, hojta till om ni vill att jag ska ta bort dem!

Dessutom undrar jag varför jag inte hittar fler kort från mina tonår, hade vi inte kameror på den tiden? Och Jenx, om du har bilden där jag har ultrablond GBH-frisyr och rosa halsband, tagen i siluett, kan du väl skicka den i ett elbrev? Jag vill inte se ut så nu, men gillar bilden mycket.

3 kommentarer:

Jenky sa...

Yes! Kan kolla när jag kommer hem i em.

Anonym sa...

alltså jag är din kärleksfulla stalker

Gretzel sa...

Anonym, så spännande! Ge dig till känna!